Vauxhall and I

Det är alltsom oftast en fröjd att vara svd-prenumerant. Inte minst för annonserna: det är liksom en särskild sorts läsare som annonsavdelningen ser framför sig på veckomötena. En typ som hänger på Bukowski´s och som gärna köper soffor reade till endast 25 papp.

Förra veckans medföljande bilaga från barnsjukhuset Martina borde således inte ha kommit som en överraskning. Den som tycker att kvällstidningar personvinklar för hårt har ett och annat att lära av upphovsmakarna till fejktidningen "Vård & Hälsa".

Den leende lintussen Ester, 14 månader, ligger där på sitt operationsbord och inte ett öga ska vara torrt efter att ha mött hennes glada blå ögon. Ester illustrerar hur vackert det är på sjukhus när inte landstinget har varit där och petat med sina sossiga kö-fingrar och där den som bara gör rätt för sig först får vård precis när den vill.
Som av en händelse är samtliga barn som förekommer på bild blonda och blåögda (läs: här sparas inte på det socioekonomiska identifikationskrutet).

Det hela var så vackert att mina ögon tårades. Och det blev inte sämre av att Linda Skugge (ni kan skymta hennes bild-byline högst upp i högra hörnet) på krönikeplats slår fast att "Låt dem som vill betala avlasta vården."
Hurra för den snilleblixten! Gräddfilen som solidaritet! Varför har vi inte tänkt på det förut?

PS. Apropå Skugge bakade jag hennes "knäckiga rabarberpaj" som tilltugg till ryskalektionen i Innsbruck. Inte nog med att Sverige förlorade, pajen var verkligen inget vidare. DS.